Efter att ha funderat själv och fått rådet av min handledare så kommer jag från och med nu lägga upp hela mitt examensarbete här på bloggen med jämna mellanrum. På så sätt kommer det vara helt fritt för vem som helst att läsa, kommentera och sprida det jag jobbar på, samtidigt som jag jobbar på det.
Så vitt jag kan se är detta första gången, åtminstonde i Sverige, som någon använder en blogg på just det här sättet. Vi får hoppas att det kommer fungera bra. Hela mitt arbete som det ser ut just nu finns att läsa om ni läser hela det här blogg-inlägget.
Bloggar och Ungdomar i Skolan 2.0
Adress: BloggOmBloggande.blogspot.com
1. Introduktion
Vi tar nu för givet att kunna få tag på och dela information till hela världen i princip oavsett var vi befinner oss. Men med internet och datorkommunikation så kommer det hela tiden nya metoder för interaktion inom det område som vi så diffust enbart kallar för ”internet”. Chattar, diskussionsforum, videowebbsidor och bloggar är alla nya fenomen som har slagit igenom stort och som nu tar upp både arbetstid och fritid för personer i alla åldrar.
Nya fenomen som ger förutsättningar för ännu nyare fenomen, så snabbt introducerade att vi nu knappt hinner reflektera över dem. Vilka problem skapar de och på vilka nya sätt kan de kanske användas? Ungdomar får nu lära sig i skolan om faran att lägga ut bilder på sig själv på internet och att vara försiktig vad de skriver om sig själva. Men dessa kraftfulla nya medium är långt ifrån bara faror och det finns också många nya möjligheter.
Dessa nya fenomen har fått många olika samlingsnamn beroende på vad man pratar om, men ett namn för alla dessa nya typer av deltagarskapade webbplatser har blivit döpt något så enkelt som ”Web 2.0”.
Rapporter från hela världen, Nya Zealand, Peking, Kairo, Cambridge och New York tar alla upp ett nytt fenomen på internet men trots Sveriges goda uppkopplingsmöjligheter så finns det väldigt lite skrivet om just vad bloggar är och på vilka sätt de kan användas. Därför kommer denna uppsats ta upp just vad bloggar är och om de kan användas i skolan och i så fall hur. I denna text tänker jag också försöka beskriva … och … och ….. Samt försöka svara på följande problemformuleringar.
Frågeformuleringar.
I 2006 ansåg Time Magazine att den viktigaste personen var “Du” och av samma anledning så var det viktigaste ordet 2004 ”Blogg” enligt ordboken Merriam-Webster. Följ med på en resa där vi tar reda på varför.
2. Forskningsbakgrund
Internets karaktär är i sig kommunikativ, då man använder det både till att ta till sig information men också för att dela sin egna åsikt. Tillsammans så diskuterar man en nästan oändlig mängd ämnen och intressen. Detta examensarbete lutar åt den sociokulturella tradionen och har fokus på det gemenskap-centrerade ämnet internetkommunikation samt undersöker på vilket sätt ungdomar påverkas av att interagera genom mediet bloggar.
2.1 Internet och WWW
Bloggar är precis som det mesta annat en produkt av historian. För att förstå vad bloggar är så måste vi också förstå vad som ledde fram till bloggarna och vilka förutsättningar som krävdes. Frågan är också vad som kom först, Hönan eller Ägget? I det här arbetet står det klart att internet, eller möjligheten för datorer att lätt kommunicerar med varandra var det som kom först, men sedan blir allt som uppfinns på internet allt mer sammankopplat och det är svårt att se vad som inspirerade vad. Det verkar snarare som att alla typer av nya idéer för vad internet kan användas till inspirerar varandra att hela tiden pröva på nya saker, och se var gränsen för vad internet kan användas till går.
Enligt Inventing the Internet av Janet Abbate så började från 1992 till 1995 det vi kallar World Wide Web (här efter WWW), ett lätt sätt att få upp information från internet upp på sin datorskärm, att bli allt vanligare. Efter 1996 fram till 1998 så började skolor och företag se internet som en nödvändighet och började lägga upp webbsidor med information om deras verksamhet. Ville man komma i kontakt så fanns där ett telefonnummer på deras webbsida, eller e-mail adress man kunde använda. Men fortfarande var internet inte mycket mer än en reklamplats eller informationskälla för personer att besöka (Abbate, sida 216).
Under senare 1990-tal så började datorer och internetuppkoppling där hemma och för elever och studenter på skolor bli allt vanligare och personer kunde nu lägga upp sina egna webbsidor, ”chatta” och dela med sig av musik och filmer. Informationsutbytet från en person eller dator till en annan blev snabbt till grupper av personer som ville organisera sig och kunna diskutera olika saker tillsammans. Runt millennieskiftet började de första diskussionsforumen komma upp och strax därefter så kom först de sociala webbsidorna och sen det som vi nu kallar för Web 2.0 (Wikipedia: History of the World Wide Web).
2.2 Web 2.0
Web 2.0 är ett försök att dra ett sträck i sanden för att dela upp WWW's historia i två delar, det som varit tidigare och det som händer nu. Web 2.0 är varken entydigt eller enkelt att definiera men kort kan man säga att det är ett nytt sätt för hur WWW används till interagera användarna i webbsidorna de besöker. Web 2.0 blev känt efter en konferens av företaget och idégruppen O'Reilly Media år 2004. Tim O'Reilly, grundaren av detta företag, beskriver Web 2.0 först som idéen av att till vara på de möjligheter internet ger istället för att försöka anpassa internet till redan existerande arbetsmodell. Till slut så sammanfattar han Web 2.0 kort och gott som ”Kämpa inte mot internet”(min översättning) (Oreillynet.com: What Is Web 2.0).
Som en jämförelse kan man säga att läsa det här examensarbetet som en textfil på datorn är det gamla sättet som webben var uppbyggd på. I ett ”Examensarbete 2.0” så skulle läsaren kunna lämna kommentarer direkt i realtid till författaren, samtidigt som den kan diskutera med personer som läst arbetet tidigare och som läser arbetet just nu. Examensarbetet skulle kunna innehålla bilder, filmer och text som direkt hade kunnat uppdateras framför läsarens ögon. Källhänvisningar hade kunnat visas upp bara man höll markören ovanför dem. Just nu läser ni detta examensarbete i pappersform eller från en dokumentfil men hela det här arbetet har hela tiden lags upp på min blogg 'BloggOmBloggande.blogspot.com' under arbetets gång och besökare har fritt kunnat läsa den och lämna kommentarer, även när den var långt ifrån färdig. Detta är första gången ett examensarbete och dess process har presenteras kontinuerligt på en blogg så vitt kan jag hitta, åtminstonde i Sverige.
Många menar dock att Web 2.0 inte innehåller något nytt i sig utan fortfarande bygger på det som redan fanns när WWW introducerades. Skaparen av WWW, Tim Berners-Lee, menar att det inte finns någon som är säker på vad Web 2.0 är, om det är något över huvud taget eller om det bara är ett ord för något som kommer snart. Han menar att man kan lugna sig med att använda termen Web 2.0 tills det är allmänt accepterat just vad den betyder (Arstechnica.com: Tim Berners-Lee on Web 2.0).
2.3 Bloggar
Min uppfattning är att bloggarna är en del av Web 2.0 och härefter kommer jag se bloggar som del av Web 2.0 och som en typ av internetdagbok som uppdateras kontinuerligt och där de nyaste inläggen hamnar överst. Det finns en mängd olika webbsidor som erbjuder gratis plats för en användare att skapa en blogg och bloggar behöver inte nödvändigtvis vara en personlig dagbok utan kan ha en rad olika syften Några av dessa syften kan vara för företag att presentera sina produkter, för privatpersoner att diskutera nyheter eller för flera personer att utbyta idéer med varandra.
Mark Brady går igenom vad bloggar är och deras historia. Han börjar med att säga att ordet blog kommer från ordet weblog och är alltså från början alltså tänkt som en slags logg som man för på internet. Denna logg hade inte behövt vara egna personliga åsikter men har allt senare nästan enbart utgjorts av detta. I detta sammanhang kan det också vara lämpligt att nämna den första person som skapade den typen av blogg som vi ser idag, John Barger. Han var en författare och också den personen som kom på själva ordet weblog. En annan person delade sen upp ordet i we blog och strax därefter användes ordet blog kort och gått både som substantiv och verb i engelskan (Brady, sida 6). På svenska använder vi ordet blogga som verb.
Då en blogg per definition finns på internet och alla använder sig av samma typ av webbsida så kan man se samtliga bloggar som en del av en gemenskap. Denna gemenskap har blivit döpt till bloggsfären. Bloggsfären har också kommit att ses som ett namn på den allmänna opinionen bland bloggarna på internet. Denna sfär har nu blivit gigantisk och har gått från bara något fåtal bloggar till över 110 miljoner bloggar, och då räknar man inte med de kinesiska bloggarna, som är runt 70 miljoner. Det verkar nu 2009 vara nästan omöjligt att ta reda på hur många bloggar som det finns, helt enkelt för ingen vågar sig på en gissning (Blogherald.com: How Many Blogs Are There? Is Someone Still Counting?).
Förutom att bloggar uppdateras kontinuerligt och att de nyaste inläggen hamnar längst upp i bloggen så finns det en del andra funktioner som är typiska för en blogg och som är en av anledningarna till att bloggar har blivit så populära. Den första är den icke-linjära hyperlink som helt enkelt är den, ofta klassiskt understrukna, text som när användaren klickar på den tar sig till en annan plats. Bloggare är ofta duktiga på att med en hyperlink hänvisa till den plats där de fått sin information ifrån. Att länka till en specifik sak en viss annan blogg har skrivit om kan vara besvärligt då de uppdateras hela tiden. Permalink underlättar detta genom att längst ner i varje blogg-inlägg ha en länk till just det specifika inlägget på bloggen. Hänvisar man till denna länk behöver man inte vara orolig för att hänvisningen till en viss blogg ska hamna fel. Traceback visar sedan för den hänvisade bloggen att den har blivit länkad av andra bloggar. Alla dessa delar hjälper bloggarna att vara mycket mer sammankopplade med andra bloggar.
Till sist har vi RSS som är en ström med den information som finns på bloggen, utan själva utseendet på bloggen. En person som har åtkomst till en viss RSS får därför bara själva texten från bloggen som den prenumererat på. Sedan kan denna personen pussla ihop flera olika RSS:er på olika sätt, eller lägga dem tillsammans i en stor ström och därmed kunna läsa vad som sägs på alla de olika bloggarna, utan att behöva besöka varje enskild blogg.
Det finns nu en mängd olika gratis bloggportaler där vem som helst kan registrera sig och börja skriva en blogg på bara några sekunder. Några av de vanligaste är Blogger, WordPress och LiveJournal.
Bloggar och samhällspåverkan.
Alla har makt att göra detta, tryckpressen?
2.4 Internet och ungdomar
Rapporten från Mediarådet beskriver år 2008 som något av ett paradigmskifte. Den visar på att 2008 är det första året som datorn har gått om TV som den vanligaste mediabäraren i ungas, 12 till 16 år, egna rum. Detta då TV blivit allt ovanligare, från 2006: 52% till 2008: 45%, och då datorn har blivit vanligare. Varannan person i åldern 12 till 16 har nu en egen dator på sitt rum och 62% använder internet varje dag i Sverige.
Med detta paradigmskifte börjar många forskare nu leta efter olika ord att beskriva något som de ser som en ny generation av ungdomar. Martin Danielsson summerar några av dem som följande; ”Electronic Generation”, ”Net Generation”, ”Digital Natives”, ”Millennials” och ”Homo Zappiens” (Danielsson, sida 11).
En av dessa, ”Digital Natives”, kommer från Marc Prensky som skrivit mycket om ungdomars internetanvändning men något år efter Danielssons rapport börjat tänka om idéen om att dela upp folk i olika generationer. Han menar att även om det var intressant tidigare att analysera hur olika personer relaterade till den digitala åldern så är det nu viktigare att se att i detta århundrade så kommer alla ha växt upp i en digital ålder och frågan är snarare nu hur framtiden kommer se ut (Prensky, sida 1).
2.5 Faror och fördelar
Vad som nästan alltid kommer efter diskussionen om hur mycket tid ungdomar spenderar på internet är vilka effekter denna vistelse har. Martin Danielsson beskriver attityden till ungdommars internetanvändning som helt uppdelad i två läger. Ett läger som ser enorma möjligheter med internet och ett läger som internet som något som är mer eller mindre farligt och skadligt för barn och ungdomar. Det finns också olika åsikter om vilka effekter internet ger där ena sidan ser hur internet som metod är mer personligt anpassad, mer frigjord och gör studenterna bättre informerade, mer demokratiska, mer fantasifulla och mer socialt ansvarstagande. Den andra sidan ser nästan den totala motsatsen med risker för våldsamma beteenden som ger allt mindre sociala ungdomar som får sämre fantasi och sämre skolresultat (Danielsson, sida 11).
Marc Prensky medger också att det finns kritik mot att nästan enbart se fördelar med internet, vilket han kan hålla med om att man ska vara försiktig med, men han menar också att kritik mot nya medier har det alltid funnits. Som exempel nämner han att till och med Socrates var kritisk till att skriva ner saker då han ansåg att skrivandet försvagade minnet. Istället för att vara negativt inställd till internet och den nya tekniken så ser Prensky istället hur allt ifrån internet till videospel utmanar oss kognitivt och därmed också utveckla vår kognitiva förmåga (Prensky, sida 6).
Det finns också saker som tyder på att internets potential inte används fullt ut, bland annat då det har blivit en klyfta bland internetanvändarna. Ungdomar på internet besöker endast ett väldigt snävt antal webbsidor och undviker ofta att använda de interaktiva funktioner som finns på webbplatsen. Därmed blir internet för vissa ungdomar en stimulerande, engagerande och innehållsrik resurs, medans för andra en oengagerade , snäv resurs som ibland kan vara användbar (Danielsson, sida 17).
Vanor
Nya vanor
Även om det inte finns så mycket svensk forskning på just bloggande så finns det en del skrivit om chattar och internetkommunikation. Danielsson menar att det mesta tyder på att ungdomar inte använder internetkommunikation, i det här fallet chat, till att kommunicerar kring något speciellt ämne. De gör det istället för själva kommunikationens skull, för att testa en olika metoder att ta kontakt och för att visa upp sig och skapa en identitet (Danielsson, sida 19).
Danielsson går också vidare och diskuterar något som ligger närmare till bloggarna, nämligen den personliga webbsidan. Han menar att den personliga webbsidan finns främst för ungdomar att kunna definiera sig själva vem de är. Det görs bland annat genom presentation av värderingar, intressen och idoler. Webbsidan fungerar också som ett virtuellt jag och ytterligare ett område där ungdomen kan skapa sin egna identitet (Danielsson, sida 21-22).
Som en kontrast till chat verkar bloggande istället kretsa kring ett specifikt ämne.
Samhälle och bloggande
2.6 Bloggar i skolan
Danielsson frågar sig också varför de personliga webbsidorna inte används mer i skolan. Han ser en poäng bland annat med att motivera eleverna att skriva mer genom att ge dem möjlighet att skriva för en riktig publik, mer än för bara klasskamrater och läraren. Detta menar han kunde vara både inspirerande och frigörande (Danielsson, sida 22).
Ecublogs
Inlägg
